Dödsboet – arbetsbok

Vad det här är

När någon dör tar dödsboet över den avlidnes pengar, saker och skulder. Det ni ska göra är i grova drag tre saker, i den här ordningen:

Bouppteckning: en lista över allt den avlidne ägde och var skyldig på dödsdagen. Ska vara klar inom 3 månader och skickas till Skatteverket.
Bodelning: om föräldrarna var gifta delas deras gemensamma egendom först på hälften mellan mamman och dödsboet.
Arvskifte: dödsboets del fördelas till arvingarna. Ärver mamman allt behövs i regel inget arvskifte nu.

Det här är allmän vägledning, inte juridisk rådgivning. Ta hjälp av en jurist eller begravningsbyråns familjejurist om det finns särkullbarn, testamente, företag, egendom utomlands, stora skulder eller om ni inte är överens.

Grunduppgifter

Används för att räkna ut datum och fylla i mallarna.

Den avlidnes namn

Personnummer

Dödsdatum

Senaste adress

Efterlevande make/sambo

Efterlevandes personnummer

Kontaktperson för dödsboet

Kontaktpersonens telefon

Fem frågor som avgör hur ni ska göra

Var föräldrarna gifta?

Barn till den avlidne

Finns testamente?

Finns äktenskapsförord?

Är något barn under 18 år?

Hade den avlidne egna skulder?

Hur bodde de?

Steg för steg

Bocka av när ni är klara. Fyll i dödsdatum under Börja här, så räknas sista datumen ut.

Dödsbodelägare och förrättningsmän

Dödsbodelägare är efterlevande make eller sambo, arvingarna (barnen) och den som får något enligt testamente. Alla ska kallas till bouppteckningen. Förrättningsmän är två personer som inte är delägare och som gör bouppteckningen (vänner, bank, begravningsbyrå eller jurist).

Tillgångar på dödsdagen

Värdet ska vara det som gällde på dödsdagen. Be banker om saldobesked per dödsdagen. Var föräldrarna gifta ska även mammans tillgångar och skulder tas med i bouppteckningen; ange vem som ägde vad.

Skulder på dödsdagen

Arvingar ärver aldrig skulder. Skulderna betalas av dödsboets pengar innan något delas ut. Räcker inte pengarna får långivarna mindre.

Sammanställning

Vilka som ska meddelas

Folkbokföringen sköts automatiskt, och Skatteverket meddelar bland annat Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Resten behöver ni själva kontakta. Ta bort rader som inte gäller och lägg till egna.

Utlägg och kostnader för dödsboet

Spara alla kvitton. Har någon betalat begravning eller räkningar med egna pengar kan det ersättas från dödsboet innan arvet delas.

Mallar att fylla i

Skriv direkt i rutorna. Fyll i uppgifter lägger in namn, personnummer och datum från Börja här. Skriv ut skriver bara ut den mallen. Skatteverkets egen blankett för själva bouppteckningen finns på skatteverket.se (sök ”bouppteckning”).

Räkna ut bodelning och efterarv

Gäller om föräldrarna var gifta. Fyll i nettovärden (tillgångar minus skulder) från bouppteckningen. Är någons netto under noll räknas det som 0.

Den avlidnes giftorättsgods, netto (kr)

Efterlevandes giftorättsgods, netto (kr)

Den avlidnes enskilda egendom (kr)

Efterlevandes enskilda egendom (kr)

Ordlista

Dödsbo: Den avlidnes ekonomi efter dödsfallet. Dödsboet får ett eget ”konto” hos banken och styrs av alla dödsbodelägare tillsammans.
Dödsbodelägare: Efterlevande make eller sambo, arvingar enligt lag och den som har fått allt eller en andel av arvet enligt testamente.
Bouppteckning: Förteckning över tillgångar och skulder på dödsdagen. Görs av två förrättningsmän och skickas till Skatteverket som registrerar den. Den registrerade bouppteckningen visar vem som får företräda dödsboet.
Dödsboanmälan: Enklare alternativ till bouppteckning om tillgångarna bara räcker till begravning och andra kostnader och det inte finns fastighet eller tomträtt. Görs av kommunen (socialtjänsten).
Bouppgivare: Den som bäst känner till dödsboets ekonomi, oftast efterlevande make. Lämnar uppgifterna och skriver under på heder och samvete.
Giftorättsgods: Allt makar äger som inte är enskild egendom. Delas lika vid bodelning.
Enskild egendom: Egendom som enligt äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev inte ska delas vid bodelning.
Fri förfoganderätt: Efterlevande make äger arvet fullt ut och får använda och sälja det, men får inte testamentera bort det. Det som finns kvar delas med de gemensamma barnen när hon eller han dör (efterarv).
Efterarv: Barnens rätt att ärva den först avlidna föräldern när även den andra föräldern dör. Räknas som en andel (procent) av det efterlevande make äger då.
Särkullbarn: Barn till den avlidne som inte är barn till efterlevande make. Har rätt att få ut sitt arv direkt.
Laglott: Halva arvslotten. Ett barn har alltid rätt till sin laglott, även om det finns ett testamente.
Arvskifte: Det skriftliga avtalet när dödsboet delas mellan arvingarna. Alla delägare skriver under.

Säkerhetskopia

Allt sparas bara i den här webbläsaren. Spara en fil då och då, och för att flytta till en annan dator eller dela med någon i familjen. Filen innehåller personuppgifter, så skicka den inte öppet.

Läs in fil